INTERVJU: Ann-Marie Fritiofsson
Ann-Marie Fritiofsson är ljusdesigner och scenograf och på Turteatern har hon arbetat med produktionerna Britney, Hamletmaskinen, Vikingarna på Helgeland, Det Sista Eposet och Nibelungens Ring.
Kan du berätta lite om ditt arbete på Turteatern och vad som varit en viktig drivkraft för dig i detta?
I ett teaterprojekt eller i andra scenkonstsammanhang blir ljusdesigners som jag ofta anställda under kort tid då de ska förgylla resultatet av månaders förarbete. Enkelt, effektivt och aningen förutsägbart. För mig är Turteatern en plattform som frångår det synsättet och bjuder in till en värld full av prestigelöshet och experimentlusta. En konstnär måste få undersöka, uttrycka sig och misslyckas. Först då kanske, kanske det händer något intressant med scenkonsten. Det är viktigt att den möjligheten finns.
Har du ett särskilt minne från ett projekt på Turteatern som du vill berätta om?
Jag har många fina minnen ifrån Turteatern både som anställd och som teaterbesökare och vill inte särskilja det ena minnet från det andra, därför är det svårt att svara på denna fråga. Det jag kan säga är att minnena kommer finnas med mig länge.
Hur ser du på din roll som ljusdesigner i ett projekt och tycker du att denna position i det konstnärliga teamet har förändrats medan du har varit yrkesaktiv?
Jag har varit yrkesaktiv inom scenkonsten sedan 2006 i olika yrkesroller, i det fria scenkonstfältet och på institution. Det som jag upplever har förändrats över tid i rollen som ljusdesigner är följande:
· Ökat deltagande i de konstnärliga besluten.
· Mer plats för det egna konstnärliga uttrycket både konceptuellt och funktionsmässigt.
· Mer utvecklande samtal och samarbeten med scenograf för att skapa en helhetsdesign i rummet.
