Turteatern

Debattvågorna går höga inom kultursfären såväl som i den akademiska världen: Hur ska vi förhålla oss till ord och bilder som kan kränka? En strategi är så kallade triggervarningar, en sorts innehållsdeklarationer på exempelvis kursböcker eller programbladet till en teaterpjäs.

Triggervarningar upplyser om sådant som kan uppfattas som stötande och, säger förespråkarna, är ett skydd för dem som utsatts för förtryck – trygga rum skapas där minoriteten får verka på lika villkor som majoriteten. På andra sidan finns de som menar att omtanken är missriktad, och leder till att vårt kritiska tänkande trubbas av: Är inte ett av konstens och universitetens syften att utan säkerhetsbälten utmana invanda föreställningar, vilka de än må vara?

På Forum/Debatt möts nu några av debattens främsta röster. Irene Molina, professor, välkomnar idén med triggervarningar som en del av arbetet för ökad jämlikhet och jämställdhet på landets universitet. Nils Poletti, som regisserat den hyllade och omdiskuterade pjäsen Den svenska apans 100 röda drömmar, menar å sin sida att triggervarningar i scenkonsten kan göra teatern försiktig och feg. Jenny Westerstrand, forskaren som i våras startade debatten på allvar genom en uppmärksammad artikel i DN, tror att triggervarningar i förlängningen riskerar att användas som ”städredskap mot kontroversiella åsikter”.

Så, hur ligger det till egentligen? Forum/Debatt gör sitt bästa för att reda ut begreppen med hjälp av moderatorn Nathalie Rothschild, reporter Sveriges Radio.