TACK!
Jag vill tacka:
för allt stöd, all uppmuntran, solidaritet och hjälp vi har fått i och med SCUM-karusellen. Tack alla som hittills ställt upp och bevakar teatern under föreställningen, utan de människorna hade vi känt oss tvungna att ställa in flera föreställningar. Vi spelar inte utan att veta att vi och vår publik är helt säkra. Tack till alla de som hör av sig till teatern för att visa sitt stöd, jag kan berätta att ni är många fler än våra motståndare! Tack också till debattörer, krönikörer, journalister, aktivister mm som inser att allt det här handlar om något större än en uppsättningen av SCUM-manifestet av Turteatern och Counterforce Produktion/CP; att det här är en del av ett pågående motstånd mot feminism, mot yttrandefrihet, mot skattefinansierad konst och kultur, mot att unga människor som går gymnasiet har rätt till konstnärliga upplevelser som inte är tillrättalagda, som inte är pedagogiska, som inte bekräftar rådande normer.
Tack!
Till våra kritiker vill jag säga:
det är en tragedi att ni inte kan eller vill se den befrielse av MÄNNISKAN som feminism kan innebära. När ni pratar om att det är mannen som är förtryckt i vårt samhälle, så vill jag bara säga: JA! Männen är också förtryckta av manssamhället! I min drömvärld så hade vi stått sida vid sida och kämpat mot det som verkligen förtrycker och begränsar människan, vi hade övervunnit vår känsla av maktlöshet, vår känsla av att inte tillhöra någonting, vi hade riktat vår energi åt att återta makten över våra liv, över våra sociala förhållanden, våra städer, våra arbetsplatser, över våra kroppar och vi hade hävdat rätten att vara hela människor (eller snarare: slippa vara någon överhuvud taget) som är beroende av varandra och interagerar känslomässigt och praktiskt för att skapa en rolig och meningsfull värld!
”En kvinna tar inte bara sin identitet och individualitet för given, hon vet också instinktivt att det enda som är fel är att skada andra och att meningen med livet är kärlek.”
- Valerie Solanas, SCUM manifestet
/Erik Holmström, regissör SCUM-manifestet
Varsågoda Turteatern och alla läsare av denna sida!
Jag vill ge er en länk till ett gammalt blogginlägg, som handlar om ”Mansrollen”, och som kanske hjälper er att förstå vad en del av kritiken handlar om:
http://slsken.blogspot.com/2008/10/mansrollen.html
Hade hetslagstiftingen omfattat kön – såsom den borde, och såsom diskrimineringslagstiftningen gör – hade er föreställning – liksom det mesta som skrivits av feminister – varit åtalbar.
Jag hörde en dokumentär på P1 igår. Om en kvinna som blev våldtagen av sin morfar i 15 år. Så gott som dagligen. Fastspänd med handklovar och en kudde över ansiktet. Han var polis. Mormodern smorde in henne med Idomin efteråt. När hon var 6 år hamnade hon på sjukhus i ett halvår eftersom hon inte längre kunde gå. Efter behandlingen, där man konstaterade att hon blivit utsatt för sexuellt våld, kördes hon tillbaka till morföräldrarnas hem och de sanslöst råa våldtäkterna forsatte i 10 år till.
Under dokumentären, när jag inte raglade omkring bland trädstammarna och grät, tänkte jag på den här debatten som utspelar sig just nu. Kring Turteaterns uppsättning av Scum. Jag tänkte att panikreaktionen från bl.a moderatmännen handlar om påminnelsen att detta är vad män gör. Paniken i att vara man och veta att över hela världen våldtar och torterar och mördar män kvinnor och barn oavbrutet. Att det kanske är outhärdligt och gör dem förblindade. Valerie Solnas text handlar bland annat om detta. Att män inte är förmögna till att ta ansvar för mäns ageranden i världen och därför skulle vi klara oss bra mycket bättre utan män. Jag förstår faktiskt inte vad män har för problem med den slutsatsen.
Vi har en global överjävla fasansfull situation där mäns våld mot kvinnor och barn inte kommer till ett slut. Och moderna män jagar upp sig över en text på en teaterscen där lösningen är att män upphör att finnas.
Skulle man se oss sprattla från en annan planet skulle man tycka att Scum var fullständigt logisk och andvändbar.
Problemet med ”oss kvinnor” är att vi aldrig någonsin kommer att mobilisera oss kollektivt fysiskt för att försvara oss mot män utan att vi blundar och underordnar oss ända in i evigheten.
Vi borde ha skrivit tusentals texter som Scum och de borde spelas för utsålda hus över hela världen jämt.
ps,
storkram till Andrea,
Sanna
Nu kommer du kanske bli väldigt upprörd men jag måste få dig att förstå varför vi män blir just upprörda.
Byt ut ordet ”man” och ”män” i din text till ordet ”svart/arab”. Hade du då inte känt att du visar en rasism i din text?
Det är helt sant att majoriteten av alla krig, våldtäkter, hemskheter etc är utförda av män. Men den totala, den TOTALA, den EXTREMT TOTALA majoriteten av män utför inte något av detta du drar upp.
Ändå tycker du inte det är konstigt att jag som man inte blir lite arg på när det finns kvinnor (och även vissa män…) som stödjer en grupp som i grunden går ut på att döda ALLA män för vad några få individer gör.
Som det är så är det en ren sanning att alla överfallsvåldtäkter som sker i Sverige utförs av utomeuropeiska invandrare. Ska vi då anse att vi ska döda alla från dessa folkslag? Nej, så klart inte. Det är ju rasism.
Man kanske får se VARFÖR det är på detta vis, kan uppväxt etc ha något med saken att göra.
Så, varför är det då okey att låta alla män få skulden för vad en liten klick män utför?
Du drar upp en historia om vad en morfar har gjort, du berättar även att hon blev omhändertagen och sedan fick åka tillbaka till morfadern finns det några frågetecken.
För det är inte ovanligt att detta händer i bla Sverige, att socialen ser massa tecken för att barn/ungdomar råkar illa ut men ÄNDÅ inte görs något.
Oftast är det Individ och familjeomsorgen (gamla soss) som gör dessa hemska saker.
Då frågar jag dig, vad för kön är det i majoritet som jobbar inom dessa yrken… Jo, det är kvinnor…
Så, ska vi skylla alla män för att en majoritet kvinnor gör massa sjuka bedömningar?
Det här med orsaker kan jag svara på, här följer feministernas förklaring:
1. Människor från underklassen är överrepresenterad vad gäller kriminalitet, missbruk, utanförskap osv eftersom de SAKNAR makt.
2. Invandrare är överrepresenterad vad gäller kriminalitet, missbruk, utanförskap osv eftersom de SAKNAR makt.
3. Män är överrepresenterad vad gäller kriminalitet, missbruk, utanförskap osv eftersom de HAR FÖR MYCKET makt.
Förstår inte varför man vill stödja Society for Cutting Up Men?
Men detta kanske är humor? Att ens lägga upp det på youtube visar ju ett otroligt oansvar för lite yngre som kan se detta:
http://youtu.be/XJjKJ-_d4YQ
Hur ska man tolka detta? När man stödjer SCUM och även visar detta så kan yngre kanske tro att ni verkligen vill döda alla män.
Är det något jag har svårt för är det feminism år 2011 i Sverige. Feminism är inte något som då jag vill stödja. Däremot vill jag stödja jämställdhet till 110%.
Är uppväxt med 3 systrar, är minst av oss fyra barn. Jag har aldrig sett någon skillnad mellan könen när det gäller vad för lön, egenskaper, förutsättningar det ska vara mellan könen. Ändå så får jag känslan att just feminister inte är ute efter jämställdhet. Det känns inte som dom själva är medvetna vad jämställdhet mellan könen är för något.
Kan det bero på att dom själva inte förstår att det finns skillnader mellan könen både fysiskt och psykiskt?
När pojkar inte får vara pojkar och flickor inte får vara flickor så är det något som är fel. Jag vill inte ha ett samhälle där jag som man inte ska få känna dragning till något som är kvinnligt.
Som tur är har inte alla en sådan skev syn mellan könen som ni har. Det är ytterst får individer som tycker och känner som er.
Ta det sjuka som att vissa förskolor/dagis ändrar om låten ”En sockerbagare” till att ändra HAN till HEN för att annars kanske tjejerna tror att inga tjejer kan bli sockerbagare. Ändå är majoriteten av dom som jobbar där man kan köpa fika, bakelser etc just kvinnor…
Barn är inte dumma i huvudet, tyvärr verkar feminister tro detta.
Samma gäller lucia när vissa anser att män ska kunna vara Lucia. Vad jag vet så var hon en kvinna. Men det verkar inte visst ha någon betydelse.
Jag hörde en dokumentär på P6 häromsistens. Om en europe som blev våldtagen av sina arbiska fosterföräldrar i 15 år. Så gott som dagligen. Fastspänd med handklovar och en kudde över ansiktet. Han var polis. Fostermodern smorde in henne med före. När hon var 6 år hamnade hon på sjukhus i ett halvår eftersom hon inte längre kunde gå. Efter behandlingen, där man konstaterade att hon blivit utsatt för sexuellt våld, kördes hon tillbaka till fosterföräldrarnas hem och de sanslöst råa våldtäkterna forsatte i 10 år till.
Under dokumentären, när jag inte raglade omkring bland trädstammarna och grät, tänkte jag på den här debatten som utspelar sig just nu. Kring Turteaterns uppsättning av Breiviks manifest. Jag tänkte att panikreaktionen från bl.a F! handlar om påminnelsen att detta är vad araber gör. Paniken i att vara arab och veta att över hela världen våldtar och torterar och mördar araber vuxna och barn oavbrutet. Att det kanske är outhärdligt och gör dem förblindade. Breiviks text handlar bland annat om detta. Att araber inte är förmögna till att ta ansvar för arabers ageranden i världen och därför skulle vi klara oss bra mycket bättre utan araber. Jag förstår faktiskt inte vad araber har för problem med den slutsatsen.
Vi har en global överjävla fasansfull situation där arabers våld mot bättre människor inte kommer till ett slut. Och moderna araber jagar upp sig över en text på en teaterscen där lösningen är att araber upphör att finnas.
Skulle man se oss sprattla från en annan planet skulle man tycka att Breiviks manifest var fullständigt logiskt och andvändbart.
Problemet med ”oss vita” är att vi aldrig någonsin kommer att mobilisera oss kollektivt fysiskt för att försvara oss mot araber utan att vi blundar och underordnar oss ända in i evigheten.
Vi borde ha skrivit tusentals texter som Breiviks manifest och de borde spelas för utsålda hus över hela världen jämt.
Mycket bra skrivet, kanske detta kan få Turteatern inse hur sjuka åsikter dom har. Det du skriver anser dom som rasism men att köra över alla män är helt okey.
Tyvärr tror jag inte vi kommer få någon debatt från dessa på turteatern för det är oftast samma sak med alla extremister, rasister, islamister, meminister etc: Dom kan inte tänka vidare än ett hårstrå.
Att försöka diskutera med människor som har en sådan syn att dom är maniska i sin tro är meningslöst. Men man får aldrig sluta, då kan det bli lika hemskt som med Hitler eller Stalin. Båda extrimister fast ena åt höger och andra åt vänster.
Det är också kul att Turteatern hyllar sig själva för utsålda föreställningar när det i verkligheten handlar om ditkommenderade ungdomar som inte själva valt att gå.
Vad jag vet är det gymnasieelever som går på detta eller har jag fel?
I så fall är det väl helt frivilligt för varje individ att gå på detta?
Om det däremot är så tragiskt att dom skeppar dit grundskoleelever så hade i alla fall jag förbjudit mina barn att gå på detta då vi i våran familj förespråkar jämlikhet, respekt och hänsyn.
Det är inte frivilligt bara för att det är gymnasieelever som tvingas delta.
Även om jag har mina invändningar när det gäller Solana beundrar jag det mod som ni visar genom att inte vika er för hot! En seger för demokratin.
Vilka hot är det?
Hade du sagt samma sak om det varit en pjäs där alla i klassen som var svarta fick sitta på obekväma stolar och alla vita fick godis och sköna stolar.
Sedan fick dessa svarta sitta och höra vad skit dessa svarta har gjort under alla årtionden, att det vore bättre om vi dödade alla svarta människor?
Hade du tyckt det varit i demokratins anda att systematiskt bestraffa kollektivt, ÄVEN om det nu ”bara” råkar vara en pjäs?
Det blir som att fråga en nazist om det hade varit ok att sätta arier i koncentrationsläger.
Solanas om Erik Holmström:
”Svaga män som mjäkar med kvinnorörelsen förtjänar inget annat än förakt, men det finns ingen anledning att visa det. Låt dom mjäka sig. Låt oss utnyttja dom och låt dom springa våra ärenden. Låt dom tala sig hesa för jämställdhet mellan könen. Låt dom arbeta för mannens mentala och sociala kastrering. Låt dom nyttiga idioterna hjälpa till med att förbereda arbetet för mannens kastrering och slutliga fysiska likvidering.”
Det är kanske hon som ska tacka.
Hoppas ni satsar på att spela pjäsen på andra skolor än där vit svensk medelklass råder dvs att ni även spelar pjäsen i invandrartäta skolområden där män är män och kvinnor hans bihang.
Vågar ni?
Visst kommer det bra saker ur att människor debaterar det här ämnet, säkerligen reflekterar många över frågor de inte annars tänkt på.Men de allra flesta verkar dock bara vara förbannade på ”alla jävla feminister” eller ”alla jävla mansgrisar” just nu.
Om det enda sättet man kan skapa en debatt kring dessa frågor är att provocera folk på detta sätt, till den gränsen där många människor (båda kön inkluderade) börjar deklarera öppet att de inte längre vill kalla sig feminister så kanske man bör inse att det är ett rätt kontraproduktivt och idéfattigt sätt att uppmuntra till debatt.
Jag undrar verkligen över några saker här, och ber er eventuellt ha lite översikt med mitt ibland lite agiterade ton. Here goes.
Är det verkligen för mycket begärt att de som kämpar för jämlikhet, syster- och broderskap etc. faktiskt slutar referera till män som om det vore en homogen grupp i samma andetag som de lägger all skuld på densamma?
Jag menar – jag är inte blind och döv, nog kan jag också konstatera att den absoluta majoriteten av alla våldsbrott, våldtäkter etc. utförs av testosteronstinna idioter med kuk. Men är det vad som definierar en man? Är definitionen av en kvinna då någon som får stryk och som blir våldtagen?
Jag tror personligen att de mesta våldet inkl. det sexuella har sin källa i en känsla av osäkerhet kring den personliga manliga identiteten, och att våld och sexuellt våld omedvetet används som ett sätt att hävda eller få bekräftelse av sin manlighet.
Är det inte fruktansvärt synd att vi (feminister eller ej) befäster detta!?
Varje gång man säger att män är ansvariga för förtrycket och våldet i vårt samhälle så avslöjar man vad man själv definierar en man som varande: primärt en förtryckare och en sadist. Vad fan för gott skulle en sådan indelning av människor föra med sig? Är inte detta det självuppfyllande antagande och strukturella problem som vi vill bekämpa???
Jag kommer inte här och säger hur man bör definiera sig själv som kvinna, eller att alla kvinnor är underlägsna/offer eller vad det må vara för något skitsnack folk kommer med. Jag förväntar mig också att jag själv ska få definiera vad det för mig innebär att vara man.
Jag ser bra poänger i vissa av feminismens strukturella förklaringsmodeller, jag är absolut beredd att acceptera mycket av vad ”ni” talar om som sant och riktigt eftersom ni spenderat mycket tid med att studera ämnet – men hur ger en individs självupplevda tolkningsföreträde denne rätten att definiera någon annan på stereotypiska och kränkande sätt?
Jag känner mig sårad varje gång någon först kallar sig feminist och sedan i nästa mening (oftst i antagonistisk ton) vägrar ta hänsyn till att jag som man tar illa upp då man beskyller Män som grupp för att ha för mycket makt, misshandla och döda osv.
Anledningen till att jag känner mig sårad är att jag känner hur HAT riktas mot mig så fort jag för upp det till diskussion eller säger ifrån. Verbalt våld. Detta är tyvärr rätt vanligt.
Det vore inte ett problem om det rörde sig om någon jävla imbecill idiot jag inte bryr mig om. Men när det är en feminist, någon som m.a.o. faktiskt reflekterar och förmodligen är rätt intelligent, vettig och sympatisk – någon jag respekterar, det är då det känns och jag blir sårad och uppgiven.
Det känns som en ömsesidig förlust, ett misslyckande i kommunikation där den ena parten indignerat skyller situationens kollaps på mig eftersom jag med rätta känner mig kränkt.
Vidare är det inte socialt accepterat i en sådan situation för mig att då blossa upp och visa mina känslor genom att bli arg tillbaka – gör man det så får man smaka på en outtalad könsordning som säger att alla kring mig ska håna mig för att jag ”inte kan ta det”, att jag är ”omanlig” ”patetisk” eller att jag förtjänar att få ”se hur det känns”.
Om man väl hamnat i den situationen händer något intressant – istället för att försvara mig eller desarmera situationen så badar den så kallade feministen inte sällan i ljuset av sin upplevda seger över motståndaren som nu är förnedrad.
Kan någon självutnämnd feminist erkänna att de känner igen detta?
I sådant fall – kan ni erkänna att ni beter er jävligt illa åt ibland?
Skulle ni kunna tänka er att ta till er detta som konstruktiv kritik och förändra ert beteende eller syftar allt ni gör här bara till slutmålet att ”ge tillbaka” för allt förtryck ni upplever att män representerar?
(för att bespara trollen lite tid vill jag passa på att förklara på en gång att jag inte känner mig vare sig hotad, rädd eller skyldig.)
Tacksam för svar.
peace
[...] kommentarerna till detta inlägg tipsade mig Preskinn att han skrivit ytterligare en kommentar hos Turteatern. Även denna fann jag väldigt värdefull, så jag publicerar den [...]
SCUM föreställningen anses uppenbarligen ej vara teater utan ett sätt att bedriva feministisk politik.En politik vilka många uppfattar som lögnaktig / hat bildande och reaktionen på turteaterns politiska ambitioner blev tydligen att mordhota turteaterns politiska aktörer.
Jag tror ej att konsten står över lagen eller politiken även om turteatern försöker skapa politisk konst.
Per Hagman
björn wiman skriver bra i DN 27/11 o tipsar kritikerna att läsa Lydia Cachos ”Maktens slavar”.
Rachel Chukris kommentar i sydsvenskan rekommenderas!
läs Sjklovskijs ”konsten som grepp” om konstens uppgift att bryta vaneseendet.
läs Sjon i DN 23/11